Skogens stabilitet mot stormskador vid en kraftledning i Imsroa

Abstract

Storm damage make 50% of the damage to standing forests in Europe where the uprooting and stem breakage over the power lines is the leading cause of long power failure in Norway. During a power failure energy companies have to pay money regulate from KILE and because of the uprooting and stem breakage over the powerline energy companies pay 100 million in reperations- and KILE costs every year. The storm Dagmar had an estimated KILE cost of 450 million for the energy companies in Norway. Since a safe power supply is obvious in today's society, the working project group «strong forest» are working to reduce the number of uprooting and stem breakage by shaping strong forests beside the power lines. This study shows the edge effect and the stability in forest beside the power lines by a ratio between diameter and height of individual trees (D/H ratio). From D/H ratio was it calculated what each edge tree manages in windspeed and it was simulated a storm with a windspeed at 22 m/s. This study also check the effect of a storm of 22 m/s when the forest was broadened 3 meters. The study area is the power line in Imsroa in Stor-Elvdal municipality and covers 516 trees in total 12 stands. The result shows that there is an edge effect in the forest beside the power line, the edge trees are more stable than the rest of the trees for both the main tree species and other species. Although the edge effect is not found to be significant. There is a large variation in the edge effect between all 12 stands for both the main tree species and other species. With a storm at 22 m/s uprooting and stem breakage happends in a proportion of 18.3% of the edge trees. If the forest beside the powerline was broaden with 3 meters the proportion of uprooting and stem breakage will be 2% more to the edge trees.

Stormskador utgör 50% av skadorna på stående skog i Europa där vindfall över kraftlinjer är den största orsaken till längre strömavbrott i Norge. Vid strömavbrott reduceras energibolagens intäkter efter KILE-ordningen och på grund av vindfall betalar energibolgen årligen 100 miljoner i reparations- och KILE kostnader. Stormen Dagmar fick en estimerad KILE kostnad på 450 miljoner kronor för energibolagen i Norge. Eftersom en säker strömleverans är en självklarhet i dagens samhälle arbetar projekt gruppen «sterk skog» med att reducera antalet vindfall genom att forma stormstarka kantskogar vid kraftledningarna. Arbetet belyser kanteffekten och stabiliteten vid kraftledningarna genom ett förhållande mellan diameter och höjd på enskilda träd (D/H-kvoten). Utifrån D/H-kvoten beräknas vad varje enskilt kantträd klarar av i en vindbelastning där en storm på 22 m/s simuleras. I arbetet kontrolleras också effekten av en storm på 22 m/s då kraftgatan breddats med 3 meter. Studieområdet är kraftlinjen i Imsroa i Stor-Elvdal kommun och behandlar 516 träd i totalt 12 bestånd. Resultatet visar att det finns en kanteffekt i skogen vid kraftledningen alltså att kantträden är stabilare än resten av träden för både huvudträdslaget och övriga trädslag. Även om kanteffekten inte visar sig vara signifikant. Det finns en stor variation i kanteffekt mellan alla 12 bestånd för både huvudträdslaget och övriga trädslag. Vid en storm på 22 m/s blir andelen vindfall på 18,3% av kantträden. Breddar man kraftgatan med 3 meter så ökar andelen vindfall med 2% av kantträden.