Uppfattningar om den svenska ripförvaltningen: djupintervju med Länsstyrelsen och Jägareförbundet

Abstract

År 1993 omstrukturerades rennäringsförordningen vilket resulterade till att allmänheten i Sverige hade möjlighet att jaga ripa på statens mark. När fler och fler jägare sökte sig till fjällen för att jaga ripa ökade kravet på Länsstyrelsen gällande en hållbar förvaltning för att minska risken för överbeskattningar. Förvaltningen har kritiserats av Jägareförbundet som påpekat att jaktrestriktionerna saknat vetenskaplig grund. Denna studie syftade till att belysa vilka bakomliggande värderingar och uppfattningar Jägareförbundet och Länsstyrelsen har gällande den svenska ripförvaltningen och synen på dagens ripjakt. Syftet besvarades med hjälp av individuella djupintervjuer med respondenter från Jägareförbundet och Länsstyrelsen samt en fenomenografisk ansats som beskriver människors uppfattningar av fenomen i dess omvärld. Jägareförbundets respondenter uppfattade att Länsstyrelsen har överdrivit sin tolkning av forskningens resultat vilket bidragit till onödigt hårda jaktrestriktioner. Vidare ansågs informationen från Länsstyrelsen otillräcklig. Länsstyrelsens respondenter upplevde olämpligheter med att involvera Jägareförbundet i statliga ripförvaltningen och uppfattade ripförvaltningen som transparant gällande informationsutbytet. Slutsatsen var att meningsskiljaktigheterna grundade sig i skilda tolkningar av resultat från ripforskningen. Jägareförbundet ansågs enligt Länsstyrelsen i dagsläget inte vara aktuell att involvera något ytterligare i ripförvaltningen. En lösning på problemet kan finnas i skapandet av en skriftlig handledning/allmänbeskrivning som grund till enstämmigare tolkningar av ripforskningen. För att åstadkomma en bättre kommunikation mellan de båda parterna bör någon form av dialog i form av till exempel möten eller diskussionsforum skapas.

In 1993, the reindeer industry regulation was restructured which resulted to that the public in Sweden had the opportunity to hunt ptarmigan on state land. As more and more hunters made their way to the mountains to hunt ptarmigan, the requirement for County Administrative Board to have sustainable management increased, this to reduce risk for over harvesting. The Swedish Association for hunting and wildlife management, who pointed out that hunting restrictions lacked scientific basis, has criticized the administration. This study aimed to elucidate the underlying values and beliefs The Swedish Association for hunting and County Administrative Board have regarding the Swedish ptarmigan management and perception of today’s ptarmigan hunting. The purpose was answered by using individual in-depth interviews with respondents from The Swedish Association for hunting and County Administrative Board with a phenomenographic approach that describes people’s perception of phenomena in their environment. The Swedish Association for hunting and wildlife management perceived that the County Administrative Board has exaggerated their interpretation of research results leading to harsh hunting restrictions. Furthermore, the information from the County Administrative Board considered insufficient. County Administrative Board respondents experienced the inconveniences of involving The Swedish Association for hunting in state management of ptarmigan and perceived ptarmigan management as transparent regarding the exchange of information. The conclusion was that the disagreement was based in different interpretations of results from ptarmigan research. The Swedish Association for hunting was considered, according to the County Administrative Board in the current situation, not be relevant to involve any further in ptarmigan management. One solution could be the creation of a written tutorial/general description as the basis for more united interpretations of ptarmigan research. In order to provide better communication between the two parties, some form of dialogue in the forms of meetings or discussion forums should be created.