dc.description.abstract | Svensk: Målsättningen med vinterns beståndsövervakning av varg har varit att utreda antal och
utbredning av flockar, par och andra förekomster av varg på den skandinaviska halvön samt att presentera detta i
en för båda länder gemensam rapport. I Sverige har Viltskadecenter vid Grimsö forskningsstation förvaltningens
uppdrag att koordinera och kvalitetssäkra den svenska beståndsövervakningen av varg söder om
renskötselområdet, medan högskolan i Hedmark har motsvarande ansvar när det gäller stationära vargar i Norge
inom ramarna för det nationella övervakningsprogrammet för stora rovdjur (NINA). Ett samarbete med Finland
föreligger också avseende beståndsövervakning av vargflockar i hela Fennoskandien. Ett stort antal personer och
flera organisationer har bidragit med uppgifter om vargförekomst. De flesta uppgifterna har lämnats av
länsstyrelser/fylkesmän, Svenska Jägareförbundet, Norges Jeger- og Fiskerforbund, Svenska Rovdjursföreningen
samt obundna enskilda observatörer. Sammanställningen bygger huvudsakligen på spårrapporter och längre
spårningar på snötäckt mark, men andra metoder som radiotelemetri har också nyttjats. Majoriteten av
rapporterna är kvalitetssäkrade med hjälp av spårkontroller i fält. Vid granskningen av rapporterade förekomster
har tidpunkt och avstånd mellan olika observationer varit centralt. Alla registrerade vargrapporter har
klassificerats i en av följande fyra kategorier: familjegrupper, revirmarkerande par, övriga stationära vargar samt
övriga vargar. Det beräknade totala antalet vargar i Skandinavien som presenteras i denna rapport är baserat på
uppgifter registrerade under perioden 1 oktober 2000 till 28 februari 2001. Antalet presenteras i form av ett
intervall där minimumsiffran baseras på uppgifter som är kontrollerade i fält av erfarna spårare, medan
maximumsiffran även inkluderar andra och mer osäkra uppgifter.
Totalt i Skandinavien registrerades minst 87 och maximalt 97 vargar under vintersäsongen 2000/2001. Av dessa
var 70-71 vargar fördelade på 12 familjegrupper, 8 vargar härrörde från 4 revirmarkerande par, 2 vargar tillhörde
kategorin övriga stationära vargar och 7-16 vargar klassificerades som övriga vargar. Antalet vargar med tillhåll
enbart i Sverige var 47-57 individer. För de ”svenska” vargarna var fördelningen 34-35 individer från 6
familjegrupper, 6 individer från 3 revirmarkerande par, 2 individer var från kategorin övriga stationära vargar
och 5-14 tillhörde kategorin övriga vargar. I Norge registrerades totalt 28 vargar under vintern, varav 24
fördelade sig på 3 familjegrupper, 2 i ett revirmarkerande par och 2 i kategorin övriga vargar. Tolv vargar hade
sitt tillhåll både i Sverige och Norge, alla från 3 familjegrupper.
Sammanlagt registrerades 10-11 valpkullar, födda 2000, varav 4-5 kullar föddes i redan existerande flockar
medan nya par reproducerade sig i 6 fall. Antalet kullar födda i Sverige var 6 stycken, i Norge 3 stycken samt 1-
2 kullar i gränsområdet. Av det totala antalet registrerade vargar, 87-97 individer, har minst 13 dött under
vinterperioden varför antalet vid vinterns slut var 74-84 vargar. Efter utvärdering av det samlade antalet
revirmarkerande par och flockar i mars-april kan 10-13 ynglingar förväntas ha skett våren 2001.
I Finland registrerades totalt 15 familjegrupper med sammanlagt 118 vargar under vintern 2000/2001. Dessa
hade alla en östlig utbredning, antingen innanför landets gränser eller på ömse sidor av riksgränsen mellan
Finland och Ryssland. | no_NO |
dc.description.abstract | English: The wolves in Sweden and Norway all belong to the joint Scandinavian wolf
population. Within the ongoing Swedish-Norwegian monitoring project wolves on the Scandinavian
Peninsula were located and counted during the winter of 2000/2001. The Wildlife Damage Center
(VSC) at Grimsö Research Station was responsible for the coordination and quality of the wolf
monitoring in Sweden, while wolf biologists at Hedmark College were responsible for the monitoring
of resident wolves in Norway. A large number of volunteers and organizations have participated in the
wolf monitoring activities, including various official county agencies in both countries, The Swedish
Hunters´ Association, The Norwegian Association for Hunters and Fishermen, and the Swedish
Carnivore Association. Furthermore, within a Fennoscandian network there was also cooperation with
corresponding wolf monitoring in Finland.
The estimated number of wolves reported here is mainly based on snow tracking, complemented
wherever possible with radio-telemetry. During the census period we had as most 22 wolves with
transmitters in the area. The estimate is restricted to the period of October 1, 2000 – February 28, 2001.
To guarantee the quality of the reports used, the majority has been checked in the field either by
project personnell or by people well known to the project to have several years experience of ground
tracking wolves on snow. By taking into account the distance and time between observations, different
social groups or individual wolves were separated and counted. Wolves were classified as either 1)
family groups (packs), 2) scent-marking pairs, 3) other resident wolves or 4) other wolves. The results
were presented as minimum-maximum numbers where the minimum was exclusively based on fieldchecked
reports, while the maximum included other reports also.
A total of 87-97 wolves were located on the Scandinavian Peninsula during the 2000/2001 winter.
Among these, 12 packs included 70-71 wolves, 8 wolves belonged to scent-marking pairs, other
resident wolves included 2 specimens, and 7-16 individuals were classified as other wolves. The
majority (47-57) of the wolves were located in Sweden, and among these the distribution of pack
members, members of scent-marking pairs, other resident wolves, and other wolves were 34-35, 6, 2,
and 5-14 respectively. Of the 28 wolves restricted to Norway, 24 were members of 3 packs, 2 were a
scent-marking pair and 2 were classified as other wolves. Twelve wolves utilized areas on both sides of
the national border between Sweden and Norway, all in family groups.
Successful reproduction in the spring of 2000 was confirmed in ten packs, and suspected but not
confirmed in one. Among the estimated 87-97 wolves, at least 13 wolves have died during the winter
and spring of 2001. Based on the known number of scent-marking pairs (including intact alpha-pairs in
packs) during late winter 2001, a total of 10-13 wolf reproductions are predicted to occur in
Scandinavia during the spring of 2001. In Finland, during the winter 2000/2001, a total of 62 wolves in
9 packs were estimated to have exclusively Finnish territories. In addition, 56 wolves were pack
members within 6 territories across the Finnish-Russian border. | |