dc.contributor.author | Jönsson, Nicklas | |
dc.date.accessioned | 2014-09-30T13:16:22Z | |
dc.date.available | 2014-09-30T13:16:22Z | |
dc.date.issued | 2014-09-30 | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/11250/222363 | |
dc.description.abstract | År 1993 omstrukturerades rennäringsförordningen vilket resulterade till att allmänheten i
Sverige hade möjlighet att jaga ripa på statens mark. När fler och fler jägare sökte sig till
fjällen för att jaga ripa ökade kravet på Länsstyrelsen gällande en hållbar förvaltning för att
minska risken för överbeskattningar. Förvaltningen har kritiserats av Jägareförbundet som
påpekat att jaktrestriktionerna saknat vetenskaplig grund. Denna studie syftade till att belysa
vilka bakomliggande värderingar och uppfattningar Jägareförbundet och Länsstyrelsen har
gällande den svenska ripförvaltningen och synen på dagens ripjakt. Syftet besvarades med
hjälp av individuella djupintervjuer med respondenter från Jägareförbundet och Länsstyrelsen
samt en fenomenografisk ansats som beskriver människors uppfattningar av fenomen i dess
omvärld. Jägareförbundets respondenter uppfattade att Länsstyrelsen har överdrivit sin
tolkning av forskningens resultat vilket bidragit till onödigt hårda jaktrestriktioner. Vidare
ansågs informationen från Länsstyrelsen otillräcklig. Länsstyrelsens respondenter upplevde
olämpligheter med att involvera Jägareförbundet i statliga ripförvaltningen och uppfattade
ripförvaltningen som transparant gällande informationsutbytet. Slutsatsen var att
meningsskiljaktigheterna grundade sig i skilda tolkningar av resultat från ripforskningen.
Jägareförbundet ansågs enligt Länsstyrelsen i dagsläget inte vara aktuell att involvera något
ytterligare i ripförvaltningen. En lösning på problemet kan finnas i skapandet av en skriftlig
handledning/allmänbeskrivning som grund till enstämmigare tolkningar av ripforskningen.
För att åstadkomma en bättre kommunikation mellan de båda parterna bör någon form av
dialog i form av till exempel möten eller diskussionsforum skapas. | nb_NO |
dc.description.abstract | In 1993, the reindeer industry regulation was restructured which resulted to that the public in
Sweden had the opportunity to hunt ptarmigan on state land. As more and more hunters made
their way to the mountains to hunt ptarmigan, the requirement for County Administrative
Board to have sustainable management increased, this to reduce risk for over harvesting. The
Swedish Association for hunting and wildlife management, who pointed out that hunting
restrictions lacked scientific basis, has criticized the administration. This study aimed to
elucidate the underlying values and beliefs The Swedish Association for hunting and County
Administrative Board have regarding the Swedish ptarmigan management and perception of
today’s ptarmigan hunting. The purpose was answered by using individual in-depth
interviews with respondents from The Swedish Association for hunting and County
Administrative Board with a phenomenographic approach that describes people’s perception
of phenomena in their environment. The Swedish Association for hunting and wildlife
management perceived that the County Administrative Board has exaggerated their
interpretation of research results leading to harsh hunting restrictions. Furthermore, the
information from the County Administrative Board considered insufficient. County
Administrative Board respondents experienced the inconveniences of involving The Swedish
Association for hunting in state management of ptarmigan and perceived ptarmigan
management as transparent regarding the exchange of information. The conclusion was that
the disagreement was based in different interpretations of results from ptarmigan research.
The Swedish Association for hunting was considered, according to the County Administrative
Board in the current situation, not be relevant to involve any further in ptarmigan
management. One solution could be the creation of a written tutorial/general description as
the basis for more united interpretations of ptarmigan research. In order to provide better
communication between the two parties, some form of dialogue in the forms of meetings or
discussion forums should be created. | en |
dc.language.iso | swe | nb_NO |
dc.subject | ripförvaltning | nb_NO |
dc.subject | ripjakt | nb_NO |
dc.subject | ripforskning | nb_NO |
dc.subject | Länsstyrelsen | nb_NO |
dc.subject | Svenska Jägareförbundet | nb_NO |
dc.subject | Fenomenografi | nb_NO |
dc.subject | ptarmigan management | nb_NO |
dc.subject | ptarmigan hunt | nb_NO |
dc.subject | ptarmigan research | nb_NO |
dc.subject | county administrative board | nb_NO |
dc.subject | the Swedish association for hunting and wildlife management | nb_NO |
dc.subject | phenomenography | nb_NO |
dc.title | Uppfattningar om den svenska ripförvaltningen: djupintervju med Länsstyrelsen och Jägareförbundet | nb_NO |
dc.title.alternative | Perceptions of Swedish ptarmigan management: in-depth interviews with county administrative board and the Swedish association of hunting and wildlife management | nb_NO |
dc.type | Bachelor thesis | nb_NO |
dc.subject.nsi | VDP::Mathematics and natural science: 400::Zoology and botany: 480 | nb_NO |